Ur Ätt och Bygd, nr 30, December 1990.

Att spåra en soldat

En del minns kanske ”min” soldat Strömming för några år sedan. Många timmar gick åt för att på Piteå bibliotek veva genom kilometervis med film. Problemet var att han dök upp och försvann igen utan spår. Min omgivning terroriserades, men ingen kände till något om honom. Soldat Strömming har blivit min ”favoritgubbe”, och med tiden fick jag veta rätt mycket om honom.

Det börjar med Anders Hansson född 28/10 1729 i Böle, far Hans Strömming, mor hustru Segrid. I husförhörslängden 1720-49 finns ingen sådan soldat, men på Böle 7 står som hemmansägare en Hans Hindersson överstruken, och en ny ägare Olof Samuelsson född 1721.Hustrun Karin är född 1707 och även en tidigare hustru, Segrid, står överstruken. Bland barnen finns sonen Anders född 1729, nu utflyttad från gården. Är det rätt ?

I vigselboken 1728 finns Hans Hindersson i Böle den 24/11, gift med Karin Andersdotter från Öjebyn. Det måste vara personerna på Böle 7. Men Anders Hanssons mor hette Sigrid, det är bara att leta vidare. 13/1 1722 betalar korpral Hans Strömming 3:- i lysningspenningar. Där har vi honom! Men hette hustrun Segrid ? Det borde visa sig i födelseböckerna. Trodde jag, men det är nu förvirringen börjar.

Den 29/9 1722 föds Anders i Sjulnäs. Far korpral Hans Strömming, mor Margareta Andersdotter. Den 29/3 1724 föds Barbro i Sjulnäs. Far korpral Hans Strömming, mor Margareta. Den 6/8 1725 föds Brita i Böle. Far korpral Hans Strömming, mor Marget.

1729 ovannämnde Anders i Böle, med mor Segrid. 1731 Henrik, 1732 Erik, 1734 Henrik, 1736 Henrik, 1737 Sophia och 1739 Jon. Dessa är födda i Böle men med mor Karin.

Jaha, vad säger då detta? Var det samma karl, eller fanns det flera Strömmingar? Det fanns tre olika mödrar, men bara två äktenskap. Var Anders född 1729 oäkta?

Men ingen anteckning tyder på detta, man var ju noga med att ange allt sådant.

Det finns ju bevisligen en hustru Segrid antecknad i husförhörslängden, däremot ingen hustru Margareta. Och de första två barnen föddes i Sjulnäs, men var?

Ingen Strömming finns där i husförhörslängd, överhuvudtaget ingen Hans eller Margareta som stämmer in.

Strömming var soldat för en rote i Pitholm, kanske de finns där? Men det visade sig vara ett villospår, ingen Hans eller Margareta med passande barn. På tal om barn, någon kanske kan ha dött som liten, vi kollar kyrkoräkenskaper och dödböcker.

1723 dog en son till korpral Strömming. Det borde vara Anders född 1722. år 1726 dör korpral Hans Strömmings hustru och dotter, han betalar bårpengar för dem i maj månad. Om det var samma man som sedan gifte om sig 1728 borde det finnas ett inventarium. Jag fick ett tips om inventarierna i Piteå landsförsamling.

Bingo! Den 2/11 1728 inventerades korpralen och skattebonden Hans Hindersson Strömmings i Böle egendom, med anledning av hans hustru Margareta Andersdotters död. Här får man ledtrådar om deras ursprung. De köpte skattehemmanet i Böle, som bestod av 9/32 mantal och en 1/3 i en mjölkvarn, värderat till 500 daler kopparmynt. Dottern Barbro var arvinge.

Vidare uppges dottern Barbro få andel i moderns arv efter Anders Andersson i Långnäs. Bland avgående poster finns skuld till Hans broder Erik Hindersson i Sjulnäs och till sin faders syster Karin Hendriksdotter. Nu faller mycket på plats. Vidare forskning visar att Hans Hindersson Strömming är från Sjulnäs 7 och Margareta från Långnäs 13.

Men detta bevisar inget i sig. Fortfarande gäller det att hitta fadern till Anders Hansson född 1729. Kan det vara Strömming nr 2, som gift sig 1728 med Karin Andersdotter ? Nåja, han borde ha dött någon gång, kanske en ny bouppteckning kan ge svar på ev faderskap. Men nu blir det besvärligt. Han är omöjlig att hitta som död. Däremot ser man att hustrun gifter om sig 21/3 1744 med Olof Samuelsson ifrån Sikfors, och att hon betalar böter för otidigt sängalag. På så sätt kan man dra slutsatsen att korpralen dött mellan 1738 och 1744, då änkan gifter om sig.

Generalmönstringsrullorna då ? Han var ju soldat. Tyvärr, fördes de lite sporadiskt under den här tiden och ger ingen ledtråd om hans död. I GMR för 1735 finns han med och i nästa från 1744 finns han inte alls omnänd.

I småprotokollen för Piteå landsförsamling hittar jag så småningom en anteckning om att änkan Karin Andersdotter i Böle avvittrat sin mans, korpralen Hans Hindersson Strömming, barn och arvvingar den 21/11 1743. Förmyndare Erik Hindersson i Sjulnäs. Det var ju Strömming nr 1:s bror!

Alltså är de två soldaterna med största sannolikhet samma person.

I det register som finns över bouppteckningar, upprättat vid landsarkivet i Härnösand, hittar man honom och där uppges en bouppteckning från 1742. Fler timmar vid filmrullarna. Men ingenstans finns denna bouppteckning som bevisligen existerar.

I registret anges volymbeteckningen där handlingarna finns. Så genom biblioteket beställde jag originalvolymen från landsarkivet. Och vad kom? Två kartonger lösa blad, med volymbeteckningen FII:1c. En aldrig filmad volym, som innehåller mängder med bouppteckningar från slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet.

Med darrande händer bläddrade jag fram originalbouppteckningen efter Hans Hindersson Strömming, upprättad 24/4 1742.

I inledningen står att han föregående höst ”för fienden omkommit”. Hustrun Karin Andersdotter, dottern Barbro i förra äktenskapet samt sönerna Anders och Erik i detta äktenskap finns nämnda.

Barbros förmyndare är hennes morbror Anders Andersson i Långnäs, sönernas förmyndare deras farbror Erik Hindersson i Sjulnäs. Här faller allltså alla pusselbitar på plats! Det var samma person, gift två gånger. Sonen Anders var det första barnet i äktenskap nummer två. Varifrån Segrid i födelsebok och husförhörslängd kommer, och varför första hustrun inte finns i husförhörslängden, det kan bara prästen som förde böckerna svara på.

Men dog för fienden förra hösten? Vad hände hösten 1741? Förde vi krig då?

Sov jag på den historielektionen? Jo, tänk, den 28/7 1741 utfärdades krigsförklaring mot Ryssland. Krigsförberedelserna hade brister. Det var 20 år sedan man hade varit i krig. Fästningarna i Finland, dit man transporterades var för svaga och upprustningen var ofullbordad. Mat och inkvarteringar var uselt ordnade, soldaterna dukade under för sjukdomar. Av 18.000 man som skeppades över kom endast 6-7.000 hem.

Den 23/8 1741 gick ryska trupper till anfall vid Willmanstrand. Svenskarna var till antalet underlägsna, man saknade befäl och information. Överraskningsanfallet innebar att staden stormades och brändes. Därefter drog sig ryssarna tillbaka med invånarna och 1200 soldater som fångar. Inte undra på att detta slag inte blivit särskilt omtalat.

Hans Hindersson Strömming från Piteå landsförsamling var en av de som aldrig kom hem. Han föddes 1697 i Sjulnäs, Piteå lfs. Tog värvning som soldat Sund för rote 66 i Sjulnäs i maj 1716. I december 1719 avancerade han till korpral vid rote 10 Strömming.

1722 gifte han sig med Margareta från grannbyn Långnäs och 1724/25 flyttade de till en gård i Böle. 1726 dog Margareta, troligen i barnsäng, och två år senare gifte Hans om sig med Karin från Öjebyn. 1744 uppges gården förbättrats , e flesta husen var nya. Man hade fäbodställe med stuga och fähus, 1/6 av en kvarn och en 1/3 i en kyrkstuga i gamla staden, dvs Öjebyn. Hans fick 10 barn, varav 3 uppnådde vuxen ålder: Barbro, Anders och Erik.

Och i en militärrulla från 1744 kan man slutligen läsa: Ita Corporalen Hans hinderssoon Strömming omkommit d 23 aug 1741 wid Willmanstrand. I des ställe hit avancerat …. Nils Pärsson … blifwit död d 16 septr 1742.

Man undrar hur många män som ”blivit döda” i förtid, som verktyg i någon annans krig? Och hur många till det ska bli…..

/ Carina Bäckström, 1990.