Det första som uppfördes efter stadens flyttning från Öjebyn, brändes av ryssarna 1721. I detta rådhus var även en krog inrymd i källaren. Rådhuset användes under december 1716 som högkvarter av kosackerna vid deras härjningståg här. Det andra som byggdes under samma decennium brändes ner 1806.
1817 beslöts på valborgsmässorådstugan att ett nytt rådhus skulle uppföras. Det dröjde dock innan byggandet kom igång, delvis beroende på frågan om huset skulle uppföras i sten eller trä. Att bygga i trä var betydligt billigare, men Kungl Maj:t hade bestämt att rådhuset skulle byggas av sten. Inte förrän 1829 medgavs att piteborna fick bygga sitt rådhus i trä, vilket de hade krävt. Bygget satte nu igång, men gick långsamt. Huset lär ha stått utan panel intill 1840-talet, då den nuvarande panelen sattes upp.
På 1920-talet tillbyggdes rådhuset åt nordost. Denna del inrymde under många år stadens polisstation. I rådhuset inryms idag Piteå museum.
I Piteås magistrats handlingar återfinns följande:
Härigenom förbinder jag mig, att för Piteå stads räkning förfärdiga, af jern, ett efter belägenheten i Rådhuset afpassad Åtta Dygns Torn Uhr, med god och säker gång samt i öfrigt fullt ändamålsenligt, och med utväxling åt tornets bägge sidor: Att aflämna och uppsätta Uhret inom Maij månads utgång nästkommande år 1851: Att insätta Uhret så att det både visar och slår klockslaget hvarje timma: Att, utom loden, som Staden består, sjelf hålla alla öfriga Materialier, som erfodras till Uhret, och för dess uppsättning, såsom axlar, linor, juhl, skoningar, Taflor, siffror och visare m. m. som kan erfodras, dock med undantag av det Trädvärke Snickare arbete som vid uppsättningen af Uhret blifver erfoderligt:
Att använda handade drillar och till Taflorne dubbla hopvallsade Jern Plåtar som oljemålas med svart färg, samt till Siffror och visare likaledes använda förgyld metalj, äfven som att göra Hjulen af metalj: Och detta alt mot en nu öfverenskommen Summa af Tvåhundrade Åttatio Rd R:gs deraf Sjuttio Fem Rd samma sedlar nu böra förskottsvis betalas och återstoden erläggas då torn Uhret blifvit av mig uppsatt och efter Besiktning justerat till Staden aflämnat. Förbehållande jag mig att vid uppsättningstillfället erhålla fritt Husrum i Staden.
Piteå Stad den 8:de Augusti 1850
Johan Långström i Skellefteå
(Bomärke)
Med förestående aftal och förbindelse förklara vi oss å Piteå Stads vägnar, nöjde.
På Magistratens vägnar
A. M. Stenberg
J. G. Falck Dan Svedberg
A. Lindgren Jon. Strandberg
På Staden Äldstes vägnar
Fritz Branni J. Lundberg A. Grahn
Wittna på en gång närwarande
N. A. Segergrén
Josef Oscar Arnqvist
I samband med att Piteå stad flyttades från Öjebyn till sin nuvarande plats Häggholmen i slutet av 1660-talet upprättades en stadsplan. Denna är väl bevarad, och sätter fortfarande sin prägel på stadens centrala del. Det vanliga vid anläggandet av ett torg var att i en rutnätsplan lämna en ruta obebyggd. I Piteå valde man i stället att skära av hörnen på fyra kvarter, och fick därigenom ett torg där två gator korsar varandra på torgets mittpunkt. Idén till denna torgform hämtades från kontinenten. De äldsta torgen av detta slag anlades i Frankrike på 1500-talet.
I Sverige anlades under 1600-talet fyra torg av detta slag. De båda i Uppsala och Piteå är bevarade, men de i Karlstad och Vimmerby finns inte längre kvar. I den stadsplan som upprättades för Östersund 1788 var Stora Torget av denna typ, men det genomfördes aldrig fullt ut. Ytterligare ett torg av samma slag kom att byggas i Haparanda under 1800-talet.
Källa:Trähus i Norr
Ur Ätt och Bygd, nr 10, Årgång 3, December 1985
I senaste numret av forskarföreningens ambitiösa medlemsblad. "Piteå har haft tre rådhus". Så lyder en underrubrik till artikeln på första sidan. Troligen förhåller det sig i sakfrågan på följande sätt:
a) Piteå stad, som grundlades 1621 i anslutning till den gamla medltidskyrkan måste ha haft någon form av rådhus, kanske så enkelt som borgmästarens bostad.
b)Efter den helt förödande branden 1666 byggdes ett rådhus på "Stortorget" i Piteå nystad på Häggholmens högsta punkt. Detta nedbrändes vid ryssarnas härjningar i bygden i juni 1721.
c) Ett nytt rådhus uppfördes på samma plats någon gång under tiden 1725-1750. Exakt tidpunkt går ej att fastställa. Detta centrum för stadens förvaltning och magistrat (domstol) förstördes, troligen genom mordbrand, den 10 april 1806 av en i brist på bevis från staden förvisad sjöman.
d) För övrigt hänvisas till Birger Steckzéns bok "Piteå stads 300-årsjubileum" 1921.
Alf W. Axelson
Ur Ätt och Bygd, nr 11, Årgång 4, April 1986
| Åter Startsidan | Till Medlemsblad |