År 1636 kom den postordning som blev grundläggande för postväsendet i vårt land.
Där säger § 1 i fri översättning till nutidssvenska ungefär: " För varannan eller var tredje mil efter färdvägen skall en edsvuren bonde eller postiljon som är läs- och skrivkunnig tillsättas. Han måste ha två drängar till hjälp. Så snart han hör den kommande posten blåsa i hornet göra sig beredd att föra dennes post vidare, dag och natt oavsett väder. "
I § 2 heter det: " Den springande postdrängen har två timmar på sig för varje mil att springa. Den som håller på längre tid blir avsatt och blir straffad med åtta dagar vatten och bröd."
Posten norrut från Stockholm avgick varje måndag kl 18.00. År 1648 tog det 14 dagar för ett brev mellan Stockholm och Piteå. Samtliga brev åsattes ett nummer från ett till och med den siffra som motsvarade antalet brev i försändelsen. Detta kallades kartering. Försändelsen åtföljdes av en brevkarta där samtliga försändelser var upptagna med nummer. När försändelsen kom till postförvaltaren granskade han breven mot brevkartan och när den befanns vara riktig sattes den upp på postkontorets anslagstavla. Där satt den till allmän beskådan under en veckas tid.
Eftersom breven inte bars ut fick befolkningen själv ta reda på om de hade brev att hämta. De brev som inte hämtades i tid antecknades på en ny lista, "den överblivna kartan." Därifrån har vi fått vårt uttryck "komma på överblivna kartan" om t ex ungmör.
När frimärken infördes den 1 juli 1855 upphörde kartering och brevkartor för vanliga brev.
Åren 1621-1666 låg ju staden i Öjebyn, men efter branden sistnämnda år flyttades den till Häggholmen, dvs där centrum ligger idag. Också posthuset flyttades till "Nystaden", som Häggholmen började kallas. Men Öjebyn var ingalunda ur spelet. Den tidens verkliga centrum, nämligen kyrkan hade klarat branden ganska bra och snart växte det upp ny bebyggelse kring den. Landsvägen och därmed "postvägen" gick över Bergsviken-Öjebyn. Den extra kroken in till Nystaden slopades, så i slutet av 1600-talet flytttades postkontoret tillbaka till Öjebyn. En postdräng skötte postgången mellan gamla staden och Nystaden. Först 1722 flyttades postkontoret definitivt till Nystaden.
För gamla staden är inget känt om posthusens läge. För Nystaden finns uppgifter härom först från år 1777.
A År 1777 blev rådman Johan Petter Wikberg postmästare. Hans bostadshus som tillika blev posthus, låg på Aronsgatan 13 (ungefär motsvarande nuvarande "Nästan Nytt"). Wikberg avled 1807, men postkontoret fanns kvar på samma tomt till 1826.
B 1827 återfinns postkontoret på Storgatan 48.
C 1857 var postkontoret beläget på Storgatan 49.
D Ca 1895 flyttades postkontoret till Storgatan 35.
E Ca 1905 bar det iväg en bit västerut igen till Storgatan 41.
F Ca 1910 finner vi postkontoret vid torget.
G 1934 återfinns postkontoret på Storgatan 50 (Ekbergs konditori.)
H 1960 flyttades postkontoret till Uddmansgatan 4.
Uppgifter om postmästarna på 1600-talet var mycket sparsamma och av den orsaken råder det en viss tvekan om några namn. Följande finns emellertid nämnda i räkenskaper och andra handlingar och får därmed anses vara korrekta.
Årtal inom parentes anger tjänstgöringsår.
1 Erich Mickelsson ( - 1643)
2 Jöran Henriksson (1644-1647)
3 Johan Olofsson Grundel (1648-1650)
4 Erich Mickelsson (1651)
5 Ludvig Jöransson (1652- )
6 Hans Larsson-Berg (1674-1689) Han dog i september 1689. Om honom sägs det att han var mycket försumlig, hade ingen häst utan en liten gosse som bar posten. På somrarna var han sällan på postkontoret utan i skärgården för att fiska. Han var gift med Catharina Johansdotter. De hade en son Lars Berg som hade upptagits som faderns efterträdare, men han var inte så skicklig så man kunde inte anförtro honom sysslan. I stället blev det änkan
7 Catharina Johansdotter (1689-1691) Hon var varken läs- eller skrivkunnig. Dog den 15 april 1691.
8 Lars Christiersson-Fabritius (1691-1696) Stadsnotarie, rådman. Han dog den 4 december 1739. Var gift med Brita, d 1 juni 1735. De hade bl a en son Johan.
9 Michael Tåman (1696-1697) Han var tullnär och som sådan kunde han inte följa med när posten flyttade tillbaka till Öjebyn. Han var inblandad i en rättegång angående öppnandet av brev.
10 Anders Höglander (1697-1719) Död 12 december 1719, var gift med
11 Elisabeth Winblad von Walter (1720-1722) Fick i egenskap av den fattiga änkan tjänsten efter sin man. Hon gifte om sig 1721 med sedermera länsmannen Petter Hamberg. Postinspektören föreslog att tjänsten skulle överföras på mannen "eftersom vid alla tillfällen nödvändigt är en mansperson vid postens förvaltning." När postkontoret åter skulle flytta till Nystaden erbjöds Elisabeth flytta dit och behålla tjänsten. Hon var inte intresserad och svarade bl a att det fanns inga rum i Nystaden.
12 Erik Swedman (1723-1738) Han dog den 23 januari 1738. Han hade varit proviantskrivare vid Kungl. Majt:s silververk i Lule lappmark 1696, stadskassör i Piteå 1707, notarie 1715 och rådman 1720. Gift med Catharina Bredenberg, f 26 nov 1696 i Köping. Barn bl a Johan och Nils.
13 Johan Eriksson Swedman (1738-1761) Son till föregående, född 1704, död 1761. Hade tidigare varit mönsterskrivare vid Västerbottens Regemente och extra tullskrivare. Inkomsterna från dessa två befattningar var otillräckliga för att försörja ett hushåll på sex personer.
14 Johan Christian Swedman (1761-1776) Son till föregående. Född ca 1736, död 1784. Han blev 1775 "ursinnig, av svår yrsel betagen och till sysslan alldeles oskicklig" och sattes under bevakning.
15 Johan Petter Wikberg (1777-1807) Född 1746, död 1812. Rådman, gift med Brita Engman, född 1744, död 1825. Dottern Sara Catharina gifte sig 1808 med faderns efterträdare.
16 Nils Brodin (1807-1825) Född 1783, son till apotekaren i Piteå Jonas Brodin och dennes hustru Margareta Clausén. Han var också apotekare, dog 1825. Hustrun erhöll änkepension, men när hon efter svärfaderns död ärvde apoteket uppstod fråga om pensionens indragande. Barn bl a Brita Margareta, född 1812 och Johanna Erika, född 1817.
17 Axel Fabian Tinnerholm (1826-1856) Var ofta tjänstledig långa tider för enskilda angelägenheter eller sjukdom. Sysslan sköttes då av Jacob Wilhelm Boström.
18 Fredrik Gustaf Clementcoff (1857-1889) Född 1800, död 1889. Tidigare kapten vid Västerbottens regemente. Gift 1832 med Helena Catharina Dahl dotter till häradshövdingen Zacharias Dahl och dennes hustru Johanna Elisabeth Brusin. De hade fem döttrar.
19 Eugène Sodenstierna (1889-1900) Var t f postmästare i Luleå åren 1893-1900 och tjänsten i Piteå uppehölls då av Axel Häggbom.
Källor: E Grape: "Postkontor och postmästare"
B Stecksén: "Piteå Stads 300-årsjubileum"
S Nilebrant: "Svenska Brev"
Postkontorets i Piteå jubileumsutställning
Ingegerd Westerlund
Ur Ätt och bygd, nr 11, Årgång 4, April 1986
| Åter Startsidan | Till Medlemsblad |