Piteå för 200 år sedan

De släktforskare som har kunnat spåra sina rötter tillbaka till Piteå stad vid 1700-talets slut har säkert under sina undersökningar uppmärksammat den förnämliga reseskildringen som Abraham Hülphers skrev under sin norrlandsresa. Det har nu hunnit förflyta exakt 200 år sedan han besökte Piteå för att nedteckna en beskrivning över stadens utseende.

Abraham Abrahamsson Hülphers

Abraham Abrahamsson Hülphers föddes 1734 som son till rådmannen Abraham Hülphers. Han var topograf och handlande i Västerås och erhöll 1763 titel av direktör med assessors rang. Före sin död 1797 hann han bl a ge ut ”Samlingar till en beskrivning över Norrland 1771-1789” och ”Samling till korta beskrivningar över svenska städer 1778-1797”.

Vägarna

År 1784 kom Hülphers alltså till Piteå stad, belägen ”wid Piteå-Elfwens utlopp i Bottniska Wiken”. Han tyckte att stadens utseende var något särdeles och uppmärksammade Häggholmens sluttande sidor mot vattnet. Regnvatten samlades inte på vägarna utan rann snabbt ner i Piteälven. Detta medförde att gatorna ännu inte hade blivit stenlagda trots att man redan tretton år dessförinnan satt ingång vägarbetet. Borgarna tyckte kanske inte att det var så stor mening med att satsa pengar på stenläggning av vägar som av allt att döma inte var så dåliga.

Husen

På holmen fanns 128 tomter, de flesta bebyggda med envånings trähus. Efter branden 1721 hade stadens invånare av kungen blivit ålagda att endast täcka taken med tegel och torv. Men efter upprepade påstötningar från de fattigare borgarna hade man fått tillstånd att använda näver och takved och vid Hülphers besök var nästan alla tak täckta med de betydligt billigare materialen. Helt nyligen hade man också börjat färga husen röda. Rådhuset var ett tvåvåningshus med spåntak och ett litet torn med klocka, slagur och visartavla på två sidor. På den nedre våningen fanns materialbodar, våghus och arrestrum. En trappa upp fanns en sessionssal och där fanns också stadens arkiv.

Kyrkan

Kyrkan, den enda byggnaden som fortfarande står kvar, beskrivs mycket utförligt. Man får bl a veta att det fanns ”et godt Orwerk, förfördigat af Gren & Stråhle 1755 med 7 stämmor”. Inne i kyrkan fanns också några fönsterrutor målade med åtskilliga färger.

J Asplunds sammandrag

Vidare beskrivs sjöfart, hantverk, magistrat och flera offentliga inrättningar. Den som har rötter i de mer förmögna släkterna kan säkert finna en hel del matnyttigt i reseskildringarna. På Piteå bibliotek finns J Asplunds sammandrag av Hülphers besök, men den som vill få en mer utförlig beskrivning måste försöka få tag på originalupplagen, vars noter är helt ovärderliga för en hembygdsforskare.

Ulf Sjödin

(Publicerad i Ätt och bygd nr 3, mars 1984)

Åter Startsidan Till Medlemsblad